Hur vet man om en medarbetare är sjuk eller frisk och hur ska man hantera en medarbetare som ligger i gråzonen? Det är Försäkringskassan som bedömer om det finns belägg för sjukskriving, men du som chef har stor möjlighet att påverka sjukdomsstatistiken på din arbetsplats.

Med ett digitalt verktyg, i vilket medarbetaren själv kan sjukanmäla sig, får arbetsgivaren en indikation på hur det står till med personalen. Arbetsgivaren undviker att viktiga personalärenden faller mellan stolarna och kan förhindra långtidssjukskrivningar. Ett exempel på ett digitalt HR-stöd är Atlas. Men hur vet man vad som döljer sig bakom statistiken och om medarbetaren är sjuk eller frisk? Som chef har man ofta olika typer av personligheter i sin personalgrupp. Någon är på jobbet trots att hen borde vara sjukskriven, medan någon annan som är korttidssjukskriven återkommande skulle kunna vara på jobbet bara hen fick rätt typ av stöd och hjälp. Som chef vinner man på att känna sina medarbetare och veta hur de har det i sin arbetsvardag – det tillsammans med sjukdomsstatistiken att luta sig emot ger ett bra utgångläge för att göra rätt bedömningar och insatser. Det i sin tur ökar tryggheten för de anställda och minskar stress för både medarbetare och personalansvarig.

Fysiska skador kan vara lättare att förstå

När medarbetaren befinner sig i gråzonen mellan friskt och sjukt är det som svårast. När man pratar om att sjukskrivas eller inte, behöver inte betyda att alternativet att vara på jobbet är den bästa lösningen. En medarbetare som jobbar trots sjukdom kan leda till en längre sjukskrivning till skillnad om medarbetaren hade låtit bli att pressa sig. Här har du som chef ett ansvar, vara klok och sätta gränser. När en medarbetare har brutit benet är det uppenbart att hen måste vara sjukskriven inledningsvis för att återhämta sig och anpassa sig till den nya situationen. Rent praktiskt kan två personer ha samma typ av fysisk skada, men bedömas olika av Försäkringskassan och arbetsgivaren. Den som jobbar på kontor kan eventuellt komma tillbaka i jobb tidigare medan den som exempelvis är lastbilschaufför måste vara sjukskriven längre. Handläggare på Försäkringskassan lutar sig mot lagstiftningen och bedömer vem som har rätt till sjukersättning utifrån uppgifter i ansökan, arbetssituation och läkarintyg. Här kan du läsa mer om hur Försäkringskassan arbetar med bedömningar av sjukdomsärenden.

Psykiska besvär, mindre allvarliga hälsotillstånd

Situationen kan vara mer komplicerad när sjukdomsorsaken beror på psykisk ohälsa, detta trots att det är den vanligaste anledningen till sjukskrivningar idag. På grund av stigma kan en medarbetare försöka dölja en psykisk ohälsa. Psykiska besvär är en term som används för att beskriva hälsotillstånd som är mindre allvarliga, exempelvis oro och nedstämdhet. Det behöver finnas en mer allvarlig sjukdomsbild för att vården ska sätta en psykiatrisk diagnos och räknas som ett sjukdomstillstånd. Lättare former av psykiska besvär är ofta en helt normal reaktion i en påfrestande situation. Ofta går besvären över relativt snabbt, särskilt med hjälp och stöd från närmaste chef – praktiskt och genom samtal. Däremot kan en medarbetare som inte känner sig sedd i en svår situation skapa ett mer långvarigt ohälsotillstånd. En förståelse från omgivningen kan ha stor betydelse för att må bättre snabbare.

Dålig dagsform eller psykisk ohälsa?

Det kan vara svårt att skilja på ett tillfälligt dåligt mående och ett långvarigt tillstånd som blivit mer långvarigt. Det beteendemönster som medarbetaren uppvisar vid kortvariga respektive långvariga tillstånd kan vara ganska lika varandra på ytan. Man kan ha psykiska besvär, men över lag må tillräckligt bra för att kunna jobba. För att skilja på långvarig psykisk ohälsa från konsekvenserna av dålig dagsform, behöver chefen vara uppmärksam och veta vilka signaler man ska titta efter. Här kan du läsa mer om varningssignaler att vara uppmärksam på.