Tillverkningsindustrierna brister främst i att arbeta systematiskt med ergonomi, arbetsutrustning, upptäcka och bedöma risker vid fall- och klämolyckor samt hantering av kemiska medel. Man brister i att utbilda medarbetarna och att motverka hög arbetsbelastning och stress. Det finns två övervägande risker med att arbeta i tung industri. Dels kan arbetsmomenten i sig vara riskfyllda samtidigt som industrianställda stressas av att arbeta i riskfyllda miljöer. Stressade medarbetare tappar fokus och gör sämre riskbedömningar. Det påverkar den egna och andras säkerhet och få förödande konsekvenser. I genomsnitt omkommer en anställd i veckan på arbetsplatser i Sverige. Arbetsmiljöverkets undersökningar visar att det fortfarande finns industriföretag som har inte har insikt i de risker som arbetstagarna utsätts för och att de inte lever upp till arbetsmiljölagen. Drygt 90 procent av företagen inom tung industri brister i arbetsmiljöarbetet trots att lagkraven är hårda med böter, straff och sanktionsavgifter. Arbetsgivaren är skyldig att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet där man undersöker, riskbedömer och åtgärdar risker i arbetsmiljön. Det är mest vanligt att slarva med det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Digitalisering av svensk tillverkningsindustri

Procentuellt är digitaliseringsgraden lägre inom tillverkningsindustrin i jämförelse med andra verksamhetsområden. Det påverkar industrins utvecklingstakt och konkurrenskraft. Digitaliseringen av svensk industri lyftes på regeringsnivå 2016 där man gjorde en kartläggning av den svenska tillverkningsindustrins styrkor och utmaningar i frågan. Digitaliseringen berör flera områden, exempelvis säkerhet på arbetsplatsen, hållbarhet och kundvärde. Bland annat handlar det om förmågan att jobba med det systematiska arbetsmiljöarbetet på ett strukturerat, lagligt och säkert sätt – det som även Arbetsmiljöverket kom fram till i sin omfattande inspektion 2016–2018.

Digitala system kan spara tid, pengar och liv

För att rädda liv, eliminera olyckor och produktionsstopp behöver man göra rimliga och relevanta riskbedömningar. Det sker genom färdiga eller egna checklistor som sammanställs för att kartlägga helhetsbilden. Det gäller att jobba systematiskt med omställningen från riskfylld arbetsmiljö till en säker produktion – utan att drunkna i administrativt arbete. Ett exempel på digitalt verktyg att använda för att fastställa och dokumentera riskbedömningar är Opus . Det digitala verktyget är även ett HR-stöd som möjliggör och kvalitetssäkrar arbetsmiljöarbetet från start till mål där all dokumentation samlas på ett och samma ställe. Här får användaren en god översikt över årshjulet  kopplat till företagets arbetsmiljöarbete och kan se vad som ska göras när samt vem som ska utföra uppgiften. När det är dags får ansvarig chef en påminnelse via sin e-post.

Operativa och strategiska frågor på ledningsnivå

I en riskfylld arbetsmiljö är dock olyckstillbud oundvikliga, men med ett digitalt verktyg kan arbetsgivaren även hantera olycksärenden snabbt och effektivt. Utöver kravet om anmälan av arbetsolyckor hos myndigheter finns det även krav på att rapportera och dokumentera olyckor internt. Med ett digitalt verktyg kan vem som helst på arbetsplatsen enkelt logga in och rapportera olyckstillbud. Informationen går sedan direkt till ansvarig chef som blir varslad via sin e-post. Det möjliggör snabb hantering av ärendet och den som rapporterade in olyckan kan följa ärendet hela vägen. Ett exempel på ett digitalt systemstöd för att rapportera och dokumentera olyckor är Stella. Den samlade statistiken blir ett utmärkt underlag för företagsledningen att använda i operativa såväl som strategiska frågor för att utveckla verksamheten i rätt riktning.

Så gör arbetsgivaren en riskbedömning

När man definierar en risk bedömer man hur troligt det är att den riskfyllda händelsen ska inträffa samt om det finns risk för dödsfall, personskada eller ohälsa. I praktiken innebär det att du som ansvarig för arbetsmiljön måste undersöka vilka risker som finns i de olika arbetsmomenten på din avdelning. Därefter graderar du riskerna som mer eller mindre allvarliga. Arbetsmiljöverket har tagit fram ett startpaket för att komma igång med arbetsmiljöarbetet. Läs mer om startpaketet här.

Anmäl alltid en arbetsskada, dödsfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket. Anmälan ska göras direkt helst samma dag som olyckan inträffar. Här kan du läsa mer om hur olyckor och på arbetsplatsen kategoriseras samt vad du som arbetsgivare är skyldig att göra när olyckan är ett faktum.

Händelser som ska anmälas utan dröjsmål är:

• När dödsfall inträffat
• Vid allvarliga personskador
• Vid händelse där flera medarbetare skadats samtidigt
• Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa